smygreklam.

Jag såg härom dagen att en kollega till mig hade gjort ett så fint ordmoln och satt upp på anslagstavlan för Lärarprogrammet. Det var så snyggt. En riktig eye catcher bland alla vetenskapliga artiklar och annan information. Jag roade mig nu på kvällen  med att göra en eye catcher, bokstavligt talat, för det nya Kemiprogrammet som nu finns att söka på Örebro Universitet. Det är kemi med en stor dos av forensik, kriminalteknik, och hade jag  stått i valet och kvalet hade jag sökt direkt. Verkar superspännande. Tyvärr  är ett generellt problem bland landets alla högskolor att studenter inte vill läsa naturvetenspliga ämnen och det är väldigt få sökanden.

Får vi fler sökanden till Kemiprogrammet om jag sätter upp den här tror ni? :-)

Ha en härlig vecka kära ni.

Kram-

h.

ska ni ut och resa?

 Oh lord what a mess. Men ändå en ganska snygg röra tycker jag.

 Bilar, robotar, tåg, lego och allt en 3-åring kan vilja ha ryms i utanför dessa väskor.

 Nu- lika snyggt som stöket men lite mer ordning.

 Alla väskorna är loppisfynd. Ingen kostade mer än 35 kronor. Mycket snyggare än IKEAs plastlådor om du frågar mig. Och mycket miljövänligare.

 Den översta väskan. Den vita, målade jag och satte dit en lite text med dymo. Jag missbrukar ju dymo men har varit på rehab så nuförtiden kan jag behärska mig någorlunda.

Ska ni ut och resa? Ja den frågan kan man ju ställa utan vidare omsvep när man ser en hög med gamla resväskor travade på varandra. Ungefär som man precis packat klart och var på väg. Men nej. Tyvärr. Vi ska inte ut och resa just nu. Men senare i vår ska jag till Turkku. Eller Åbo som man för enkelhetens skull hellre säger. Jag ska dit och hålla ett föredrag. En blixtvisit blir det nog eftersom jag inte riktigt känner att det finns så mycket tid att stanna nån längre stund. Jobbet ni vet.... Det är mycket nu. Minst sagt.

Däremot ska jag och alla mina härliga kollegor till Australien i slutet på augusti. Ska dit och hålla ett föredrag. Igen. Blixtvist för jag har så mycket att göra på jobbet. Närå, ni gick inte på den va? Har man chansen att åka till Aussie så tar man den och ser till att se sig om lite. Zach ska nog följa med och det kommer bli så skoj så skoj. Konferens i 5 dagar och sen blir det Stora Barriärrevet samt nån annat plågsam vistelse. Vi kan alltid höra med Vincent om vi får låna någon av hans väskor. Kanske amerikakofferten på sisådär 80 kilo...

Och är det någon som har något bra tips om sånt man bör se eller göra i Cairns med omnejd så hojta till bara!!

Fin kväll till er!

Kram-

h.

en klosstad med fullkomlig yttrande- och konstnärsfrihet.

Jag vill börja med att varna för ett otroligt långt inlägg. Bara så ni vet. Någonstans läste jag att ett blogginlägg inte bör innehålla mer än 4 bilder. Den informationen passerade mig väldigt fort vilket ni ett par scroll neråt kommer bli varse.

Igårkväll byggde vi en stor tågbana på köksgolvet. I samma stora låda som tågbanan förvaras finns också en hel massa träklossar i allsköns färger. När vi satt där och lekte tänkte vi att det vore väldigt roligt att dekorera de där fina klossarna lite grann. Då blir de ju ännu mer användbara och skojsiga. sagt och gjort. Samtidigt lyssnade vi på mellofinalen på TVn. Emellanåt fick vi avbryta måleriet med spontandanser. Till exempel när Top Cats spelade. Då skulle vi hoppa omkring som guttaperkor tyckte Vincent.

Ok, vart var vi. Jo, fram åkte alltså Posca pennorna. De är så användbara så det är inte klokt. Jag har till och med graffitimålat en brödrost med Posca en gång. Kolla här om du vill se hur det kan gå till.

 Fokus flyttat från tågbanan till klossmåleri. Vi sitter....

 ....och ligger...

 ...och ligger ännu mer...

- "Jag klickar på dig mamma". Japp. Gör det du.

 Gubbarna i sin fulla färgprakt.

 En robotkemist i volangklänning som även kan förvandlas till...

 ...en robotbrandman i finkläder.

 Och en robotflicka med pirathatt.

 En piratgubbe som cyklar.

 En robotgubbe som har en motorcykel på huvudet. Ok det är kanske inte alldels tydligt men hör man vad det föreställer så ser man ju såklart direkt!

 En hjulbent gubbe med stor mustach.

 Och en stad. Kyrkan är ombyggd till nattklubb på kvällen och Lek&Buslandet dagtid.

 Med en felstavad graffitivägg.

 Ungdomarna i den här staden älskar skolan. OCH har ett politiskt engagemang. Fint det.

Man får se ut hur man vill i vår stad. Där finns en laglig graffitivägg där man kan säga vad man tycker på ett konstnärligt sätt. Om man vill.

Fin söndag önskar jag er alla i solskenet. I början av veckan ska det bli riktigt härligt vårväder. Äntligen!

Kram-

h.

vad tror ni om pixlar?

Nu har jag funderat så det ryker ur öronen. Typ hela dagen har mitt undermedvetna bearbetat detta livsviktiga ämne: Vad ska det bli av tygerna? Nu har jag då alltså värkt fram en idé. Och detta skedde inte mindre än under Melodifestivalens ylande här på tvn. Jag gillar inte Melodifestivalen. Inte ett skit faktiskt. Ingen i familjen vill egentligen se det där spektaklet. Och vi har inte kollat alls förut. Inte på många år men ikväll stod tvn på. Och som sagt. Det ylades. Och mitt i min dansbandskris som kändes som ett trauma, under Lottas och Christers uuuunderbara nummer *not*, kom det till mig! Som en fucking uppenbarelse! Pixlar för guds skull! Det måste ju bli pixlar! Typ ett stort sängöverkast.

 

 Så vad tror ni? Det kan väl bli coolt?

  

Och ska man då ta med svarta pixlar (som skåpet) eller köra på en med ljusa färger enbart (som påslakansetet)?

Åh vad livet är fullt av svårigheter emellanåt. Är det inte valet av middag så är det tygproblem eller hur man ska argumentera en löneförhöjning. Eller om man ska ha grön eller blå klänning. Men jag ger inte upp. Nä. Det är bara att bita ihop. Det finns de som har det värre. Dom som sitter med tapetkataloger till exempel.

tygbonanza.

Jag hade sån jädrans tur som fick tag en hel kartong full med olika tyger för en liiiten liten peng. Jag tror dem har använts för färganalys för de är märkta med kulörnamn och om färgen är varm eller kall. Varje tygstycke är 50x50 cm och det finns 133 st olika kulörer.

Nu är frågan, vad ska jag göra med dem? Lapptäcken? Kuddar? Sniglar och monster? What what? Det kan ju räcka till allt och lite till i princip.

Här är det strålande sol men rena rama stormen.Vi ska gå på barnteater och se Mamma Mu med Vincents bästis wilde och hans mamma. sSn väntar vi hem Zach som varit borta sedan i torsdags. Ska bli såå skoj att höra hur de haft det i Borlänge. :)

Kom med era finurligaste och bästa förslag på användning av tygerna! Jag vet att flera av er som läser är ena riktiga pysselfanatiker.

Trevlig lördag till er alla!

förvaringsförvandling á la rice.

Efter förvandling.

Före förvandling. Burk från Waters Corporation. The science of what's possible. Jag gillar deras slogan måste jag säga.

Burken fick en kollega av försäljare som var på besök. Och när innehållet, dvs allsköns kolor och smarre, var slut fick jag den. En liten simsalabim senare så blev den såhär fin. Påminner en hel del om Rice och House Doctor i färgerna men kostade en spottstyver att piffa. Lite knallgul graffitisprayfärg och en snutt washitejp. Voilá!

Vad tycker ni?

En fin lördagskväll önskar jag er allihopa. Ni börjar bli många nu som kikar in här. Det gör mig väldigt glad. Ännu gladare blir jag för en liten hälsning.

Kram-

h.

när vabben blir väldigt vacker.

Det har vabbats en hel del här de senaste veckorna. I måndags gjorde vi pompoms. Det var enkelt och blev väldigt fint tycker vi.

Och visst är såna där magiska vabbdagar bara alldeles underbara? Den feberfria dagen innan man kastas ut i verkligheten. Pigg, glad och med ork att pyssla och leka obehindrat. Och det känns som man har all tid i världen.  Dessutom hade vi helt plötsligt världens snyggaste röra framför oss på bordet. Gårdagens vattenkaraff, pompomskrufs, sax, leklera, ljusstakar och allt blev till en vacker tavla. Så fint så fint. Och en stålande sol.

Sen satte vi på oss en massa kläder och gick ut och handlade ingredienser till kanelbullar. Jag har aldrig gjort kanelisar förr (tro't eller ej men det är sant) men Vincent ville så himla gärna ha bullar. Klart han skulle ha bullar tänkte jag. Det gick sådär kan man säga. Enligt receptet skulle det ta 2 timmar. Det tog 5. Enligt receptet skulle det vara 250 grader 10-12 minuter. Jag tyckte jag hade marginalerna på min sida och satte timern på 8 minuter för säkerhets skull. Jahapp.

Vincent grät och sa att han ville ha bullar som ser ut som bullar ska se ut. Det var första och sista gången jag bakade kanelbullar. Jag hör inte hemma i köket helt enkelt. Detta är nu bevisat.

Nästa dag var det jobb och då ringde dagis på eftermiddagen och sa att Vincent hade 39,5 i feber. Och så vabbade vi resten av veckan igen. Jahapp.

Ha en fin söndag i kylan.

Kram-

Bagarn aka Helena

ett lapptäcke över förväntan. än så länge.

 

Jag började sy mitt allra första lapptäcke igår kväll. Det ska bli en present till en liten sötis tänkte jag. Det är en riktigt trevlig kvällssyssla måste jag säga och inte alls så svårt som jag trodde. Tricket verkar vara att pressa noga. Men visst, jag måste ju erkänna att hörnen absolut inte är så bra som de skulle vara om farmor sytt. Tänk om man kunde lyfta luren och ringa 0418-området. Prata en stund och få de bästa sytipsen. För jäklar va hon var vass på det där med handarbete. Saknar henne som bara den gör jag.

Kram-

h.

diy: en så kallad branch lamp.

För ett tag sedan gjorde jag en lampa. Eller rättare sagt en lamp-prototyp. Grenar, betong, skruvar och lite elgrejer är allt som behövs. Kostar under hundringen att tillverka. Det kallar jag bra deal. Jag valde en naken globlampa för de är så himla snygga. Jag gillar golvlampan massor men själva utförandet blev inte helt som jag tänkt mig. Måste fundera ut bättre lösningar på vissa delar. Bland annat var jag tillräckligt förutseende för att gjuta in ett smalt rör i betongfoten där kabeln skulle gå genom så den kan följa lampfoten hela vägen ner till golvet. Det är ju snyggt när man slipper sladdar som hänger på trekvart över väggarna till närmsta kontakt. Däremot var jag inte smart nog att trä sladden genom röret innan jag skruvade ihop stickkontakten.Gör om-gör rätt...

Den ena av chevronmattorna som tidigare låg under matbordet har flyttat till soffan. Hur det såg ut kan du se här. Fönsterlampan och taklampan över bordet har jag fyndat hemma hos den här snygga bruden. Shit va smidigt det där är när man kan köpa grejer av varandra sådär. Det den ena har tröttnat på blir nytt för en annan. Sånt skulle man göra oftare tänker jag.

 

 

Så vad säger ni? Gillas? Gillas inte?

Kram-

h.