hej hösten.

Finns det nåt jag verkligen älskar är det den här årstiden.

en shottad nattlampa.

Här har jag lyst med min frånvaro ett ganska långt tag. Det betyder inte att jag varit under isen eller inte haft nån kreativitet. Eller jo förresten. I somras när jag som bäst skrev ihop min avhandling hade jag ingen lust alls till varken fotografering eller hemmafix. Och då är det nåt fel. Helt klart. Så tyvärr finns nästan inga bilder av sommaren 2012 från min kamera. Och som grädde på det där jäkla bildlösa moset pajade mitt minneskort med alla bilder från Australienresan jag och äldste sonen Zach gjorde i slutet av augusti. Så otroligt tragiskt och sorgligt så jag nästan dör. Vi hann inte ens visa dem för Freddan och Vincent. 

Jo och sen disputerade jag ju i slutet av september. Och det gick ju bra. Skitkul var det! Jag hade kunnat sitta och bli utfrågad i flera timmar till kändes det som. Och festen sen. Åh jag vill vrida tillbaka tiden. Jösses så skoj. Alla fina vänner, familj och kollegor. En enda salig och underbar röra av människor jag tycker om. Och så fick jag presenter. En hel massa presenter till och med. Det var så jag ojade och nästan skämdes över så bortskämd jag blev med allt fint.  Jag fick en ny kamera. En Nikon D7000 med ett extra objektiv. 50mm/1.4. Jag svimmade nästan när jag öppnade kartongen.

Men nu har vi höstlov och jag och Vincent körde ett pysselmaraton igår. Byggde ett badhus och en biltvätt av skokartonger. Inredning och allt såklart. Och så pimpade vi en ljusslinga till hans rum. Att ha som nattlampa istället för de där trista man sätter i kontakten.

Batteridriven led-slinga, shotglas (engångs), lim och lite tyg är allt som behövs för att det ska bli såhär fint.

Vi gjorde även an annan riktigt fin grej till hans rum igår. En suuuperlång girlang av stansade tapetprover som vi sydde ihop på symaskinen. Nästan 20 meter blev den. Nu har han värsta cirkuskänslan på sitt rum. Men den får ni se en annan dag.

Kram- h.

Dagen d. Som i disputation.

Imorgon kl 10:00 disputerar jag. Just nu sitter jag med ett glas rödvin och tänker att febern ska försvinna och jag ska vakna fräsch som en nyponros imorgon. ;)

Och imorgonkväll blir det värsta festen. Om jag överlever det vill säga. Wish me luck! :)

Ordmoln jag gjorde av hela min avhandling. Jag gillar den mer såhär än i bokform. ;)

Kram och gonatt!

-h.

 

festklädd i grannens klänning på en stubbåker.

Nu är det fotografering för hela slanten minsann. Min älskade Freddan kom hem med en iMac för ett par veckor sedan. Jag frågade vadan han fått detta infall. Han svarade att jag ju jämt klagar över att det går så segt att redigera bilder på den gamla datorn så han tänkte att jag nog skulle uppskatta en iMac.  Jag har världens omtänksammaste och finaste man. Men han ångrar sig nog nu när jag bor framför den här burken hela kvällarna. :)

Oj så kreativ man hinner vara när dagis är stängt men lilleman har en kompis att leka med hela dagen. Gillas!

Bilderna på mig själv ovan tog jag igår efter att jag fotat Nathalie. Tack till min kära granne Pia som lånade ut sin "gamla" balklänning. Kändes något udda att knata runt i blåsten på en stubbåker iklädd enbart balklänning. Förbipasserande saktade ner och undrade nog vad det var som försiggick. Så, såg ni en udda figur på en åker i Björkhyttan vet ni vem det var. :-)

Kram-

h.

anti gravity.

Utan texture...

Med texture...

Idag fotade jag Nathalie för första gången. Hon var fantastisk och ställde upp på mina knasiga ideér med ett leeende. Hennes mamma likaså. Hoppas hoppas hon vill vara finheten mellan min kameralins och världen fler gånger.

Jag tycker texturer gör bilden lite mer kreativ, lite mer sagokänsla. Nästan som en målning. Men utan är mer realistiskt. Gillar du med eller utan textur? 

Kram-

h.

levitera mera.

Snart kommer jag servera värsta bästa Australienkaramellerna här. Underbara foton från resan vi nyss var på, jag och min äldsta son Zach. Det var heeelt fantastiskt. Vad sägs om 3 dagars dykning på yttre Barriärrevet till exempel. Bara en sån sak.

Men först.

Det här leviterandet har stigit mig åt huvudet. Det är otroligt kul att göra de här bilderna. Och så älskar jag mörka bilder. Lite småläskiga. Såna som får en att fundera. Vackra porträtt på vackra människor i all ära men inte blir tanken så väldigt stimulerad eller provocerad av den typen av foton. Eller vad tycker du?

Kram-

h.

Wingardium Leviosa.

Idag skapade jag dessa två självporträtt. Jag trängde ner mig i min gamla balklänning som jag använde på studenten -96. Den satt ganska bra men bystutfyllnaden lämnade lite i övrigt att önska... 

Efter regn kommer solsken. Eller snarare, efter avhandling kommer kreativitet. Hela den här sommaren har jag jobbat som en tok för att bli klar med avhandlingen. I samma veva som den trycktes återvände lusten och kreativiteten till att skapa. Direkt började jag tänka fotoideér, inredning, virkning och måleri. Jag måste verkligen säga att det är alldeles förskräckligt när kreativiteten helt enkelt inte finns där. Jag har insett betydelsen av att stressa mindre.

Kram-

h.