snyggaste mattan snart på ingång.

Idag har jag beställt 2 st såna här urläckra mattor. Är den inte vrålsnygg så säg??

För övrigt är det sjukstuga här. Zach har megavagel i ena ögat, jag har megaont i halsen och halvfeber och Vincent har megamånga vattenkoppor. Stackars oss. Jag får be att få återkomma med den utlovade historien som fortsätter efter gårdagens inlägg. Förhoppningsvis imorgon om jag orkar.

Kram-

h.

8 saker om mig själv. del 6.

Av: mig.

Jag valde Humanistisk linje på gymnasiet. Enda anledningen var att man bara läste matte i ett (eller var det två?) år. Hur som helst så var det där man läste minst matte. Det passade mig utmärkt eftersom läraren vi hade i högstadiet sa till mig vid ett tillfälle strax innan terminsslutet: Helena, om du kämpar riktigt hårt de här två sista veckorna så kanske du får en 2:a. Jo men visst. KANSKE får en 2:a. Det var ju banbrytande pedagogik. Jag läste Allmän matte. Och man var ju inte den skarpaste kniven i lådan om man säger så. Överhuvudtaget så var jag inte speciellt intresserad av skolan. Gymnasietiden var bara en passage så att säga. Nåt man var tvungen att ta sig igenom helt enkelt. Och jag kan inte påstå att jag gjorde det med bravur precis. Direkt efter den plågan var över drog jag till England. Helt själv. Jobbade som Au-pair och blev utslängd från första familjen. Åkte till Grand Cayman i Västinidien. Åkte tillbaka till England och bodde hos pojkvännens pappa. Hittade en ny familj ett tag.  Flyttade till Brighton med pojkvännen i den sunkiga lägenheten jag nämnde häromdagen.

Jag jobbade på reklambyrå, restaurang, bar och pub. Fick sen ett jobb som Skandinavien-ansvarig på American Express. Heeelt otippat men väldigt kul. Jag jobbade kvar 8 månader tror jag. Sen ville jag bort och åkte till Indien med en dåvarande vän. Efter några år var jag alltså tillbaka i Sverige. Hade inget jobb, inga pengar och ingen lägenhet. Flyttade ett kort tag till Linköping. Sen tillbaka igen. Vilket jäkla flackande och farande. Vilken rastlöshet. Fan va jobbigt tänker jag nu när jag skriver det här. På den här tiden var det otroligt mycket party för mig. Hela livet var en enda lång fest kan man säga. Inget ansvar alls. Så när jag då blev gravid och bestämde mig för att det var dags att ta just ansvar var det nog många som undrade hur fasen det skulle gå. Och hur det skulle komma att gå berättar jag imorgon för det är en historia i sig.

Nu börjar Så mycket bättre och jag tror Jason, Timbuktu, kommer bli den stora stjärnan från den här säsongen. Han är ta mig tusan en ordkrängare utan dess like. Så himla bra tycker jag.

Ses imorgon!

Kram-

h.

8 saker om mig själv. del 5.

 Den här väggen personifierar min hjärna.Kaos med andra ord.

Bild via Apartment therapy.

Är jag ensam om att ha så mycket ideér och tankar som bara flyger runt i skallen som osaliga andar i sån jädra fart att jag inte kan få stopp på dem? Offknappen har liksom kameleontat sig till oigenkännlighet. Skitjobbigt är det minst sagt. Att vara trött i kroppen men en hjärna som gått i spinn. Det är inte så att jag oroar mig över nåt speciellt och ligger och ältar nåt gammalt skit. Jo, möjligtvis att nån ska börja må illa och kräkas. Ett litet problem jag har och som jag berättade om här. Nä det är ofta, hör och häpna, nån inredningsdetalj, pysselgrej eller nån smart lösning jag funderar på. Det har ju varit en hel del såna val att göra de senaste åren här i huset så en och annan sömnlös natt har man upplevt.

Borde jag börja meditera & yoga eller är detta nåt som även ni andra känner igen er i? Kanske Anti-pyssel-kbt-terapi?

Trevlig kväll!

Kram-

h.

8 saker om mig själv. del 4.

 

Jag gillar verkligen färgglada kläder och har lovat mig själv att köpa mer med färg och våga mixa och matcha lite mer. Ser jag någon som har en personlig och färgstark klädstil så tycker jag det är så himla snyggt. Mera sånt helt enkelt! Till min stora glädje delar båda mina barn smaken för färg vad gäller kläder. Zach block-mixar gärna med kornblå chinos och lila zipjacka till exempel. Skitcoolt tycker mami som inte är sen att köpa ännu mer färgstarkt till sonen. Än så länge finner ju Vincent sig i att man väljer hans kläder men håller man upp två plagg och ber honom välja så tar han alltid det med mest färg. *YES!*

Det var det från trötta mig idag. Jag är helt krossad känns det som. Och inte blir det bättre att av jobba heltid samt att hela kvällarna går åt till att fixa med Zachs nya rum. I söndags körde jag, Freddan och lill-snickarn Vincent ett turborace och slipade väggar på morgonen (Freddan), tapetserade hela rummet vid lunch (jag) och lade in golv på kvällen (hela byggteamet). Och nu på kvällen har vi satt upp väggskåp. All förvaring ska upp på väggen och döljas av luckor. Avskalat och ljust ska det bli. Svartvit bas med en touch av färg. Jag ska göra en stoooor graffiti och sätta upp på ena väggen. Längtar! Så fort det är klart ska ni få se resultatet.

Imorgon är det Frajdej och guuud så skönt. Det blir disputationsfest för en kollega imorgon kväll och sen hemmafix hela helgen lång. Sweet!

Ses!

Kram-

h.

8 saker om mig själv. del 3.

2 killar som inte förstår att uppskatta smaken av kalla fiskbullar. Stackars barn.

 

  Jag äter gärna kalla fiskbullar i dillsås direkt ur burken. Sjukt. Jag vet. Men jävligt gott. När jag var liten och skulle fylla år frågade mamma och pappa mig vad jag ville ha helst på frukostbrickan de alltid kom med till sängen samtidigt som de sjöng så vackert (?). En hel gurka och en burk champinjoner svarade jag för det var bland det godaste jag visste. Jag har nog alltid varit lite konstig med vad jag gillar att äta. Till exempel tycker jag inte alls om bakelser och tårtor. Jag tror aldrig jag ätit en hel bakelse själv. Bara smakat. Rulltårtor och sånt kladdigt går bort. Skitäckligt. Torra kakor däremot kan jag äta. Inget jag längtar efter men det går ner för artighets skull.  Jag vill helst äta massor med god mat, mackor och saltlakrits.

 Bilderna är tagna i Örebro sommaren 2011 när det var OpenArt i stan. Många roliga och annorlunda konstverk utplacerade lite varstans i stan. Trevligt initiativ tyckte vi. Kaninen blev helt klart en favvo.

Nu ska jag klämma macka nr. 4 av det goda brödet jag bakade ikväll. Mot alla odds lyckades jag för allra FÖRSTA gången baka ett bröd som inte smakar jäst eller är stenhårt. Nu jäklar är den här bagaren på g!

Kram-

h.

8 saker om mig själv. del 2.

Jag har sån jäkla kräkfobi så ni kan inte ana. Jag kan ligga sömnlös i vinterkräksjuketider, typ nu och ända till april, och bara vänta på att nån i familjen ska börja spy. Visst är det helt orealistiskt och fullständigt icke-rationellt men jag kan verkligen inte hejda mig. I våras ringde jag en KBT-psykolog och hörde mig för lite. Hon hade inte tid då men jag måste nog återkomma fast i såfall vet jag att jag blir tvingad att kolla på en massa äckliga kräk-klipp på YouTube och det klarar jag bara inte av. Uuuh.... Mina värsta tv-program är det där Fear Factor när de tvingas äta en massa äckligt så de kräks och de dära galningarna som hade ett eget program på MTV förr. Lekte med elektricitet, åkte nerför dödsbranta backar på skateboard, åt en massa vidrigt så de kräktes osv osv. Så jävla vidrigt att jag saknar ord. Annars är jag nog ganska fri från nojjor. Tror jag. Får jag tänka en stund kommer jag säkert på nåt annat jag är skiträdd för.

Dessutom har jag ständigt dåligt samvete över att jag inte hör av mig till mina vänner så ofta som jag tänker att jag borde. Ofta vill jag bjuda hem dem på fika, pyssel och trevlighetskvällar men när det väl kommer till kritan blir det aldrig av. Listan på alla vänner och bekanta som jag vill prata mer med, äta goda middagar tillsammans med och lära känna ytterligare är ganska lång. Spendera tid. Connecta liksom. Så ni vänner som läser det här och som jag sagt till: Vi borde träffas snart. Kom över på en fika, mys, middag eller pysselkväll. Tyck inte att jag är nonchalant och tro för guds skull inte att jag inte vill att vi ska ses. Jag vill. Men det är nåt jävla handikapp jag har tror jag. Socialt dysfunktionell eller nåt. Jag ska fan skärpa till mig på den punkten för vänner är fina grejer.

Gonatt!

Nu ska jag väl gå och ligga sömnlös...

Kram-

h.

8 saker om mig sjäv. del 1.

För ett tag sedan fick jag en liten award och utmaning av tjejen som har den finfina bloggen Randigt & Rutigt. Tack snälla goa du för det! Det man då ska göra är att ge den här utmaningen vidare till 8 andra bloggare/bloggerskor och så ska man berätta 8 slumpmässiga saker om sig själv. Jag tror jag börjar i den änden. Den sista. Alltså med att berätta nåt om mig själv. För att detta inte ska bli Mellansveriges mest långrandiga inlägg så ni alla somnar eller i värsta fall svimmar av tristess tänkte jag berätta om en sak varje dag under de följande 8 dagarna.

Jag börjar med en sak som hände -94 om jag minns rätt. Jag var 19 år och bodde i en supersunkig liten 1:a i Brighton med min dåvarande engelska pojkvän. Jag jobbade på room service på ett 5-stjärnigt hotell och just den här dagen fick vi en beställning på 4 baconmackor upp till finaste sviten. På det här hotellet skulle man vara snyggt men diskret smikad, perfekt uppsatt hår, bära frack, vit skjorta, svart kjol och brett band i midjan. Man fick inte bära brickan som man normalt gör utan den skulle hållas i huvudhöjd med en hand. Ni fattar va, armbågen böjd så handen pekade uppåt nästan som när man stod och rökte på rökrutan sådär lite laid back. Fast istället för cigg så skulle det vara en silverbricka med kupa. Jag gick alltså upp till Presidential Suite med ciggbrickan, knackar på dörren varpå en man öppnar. Han har blåjeans, bar över kropp och en gitarr över axeln. Jag tycker han ser lite bekant ut men tänker inte mer på det. Jag frågar var han vill att jag ska ställa brickan och han visar mig in i vardagsrummet. Där sitter 4 karlar till. TVn är visst paj och de frågar om jag kan fixa den. Jag svarar att jag ska be en vaktmästare komma och se till att det ordnas så fort som möjligt. Han den halvnakne skämtar och säger: -You look like a lady penguine...hahaha. Jättekul. Det där hade man aldrig hört förut med tanke på outfiten.... Jag tackar för mig, önskar dem en trevlig dag och är på väg ut när den halvnakne frågar: -Ska du gå på konserten ikväll? -Vilken konsert? frågar stendumme jag. - Status Quo spelar på arenan ikväll. - No I don´t like Status Quo really, säger den efterblivne servitrisen.Och precis då slår det mig att det är därifrån jag känner igen den halvnakne. De garvade så de tjöt allihopa. - HAHAHA, well, at least you're honest. Here's 2 tickets for tonight, säger den ena och ger mig ett par fribiljetter. Jag gav genast bort de till två av kockarna i köket.

Pinsamt var ordet. Jag skulle kunna rada upp hur mycket sånt här som helst. Jag säger ofta saker utan att tänka. Kan bli väldigt roligt för dem runt omkring fast ganska pinsamt för mig. Men kul är det i allafall och det får man bjuda på.

Imorgon delar jag med mig av något annat. Mer innerligt och nära tror jag det får bli för att väga upp de här dumheterna. Förresten, är det någon som minns popbandet M People? De låg högt på alla listor under 90-talet och jag minns väldigt väl en morgon när jag levererade frukost till en av killarna i bandet. Han öppnade med en handduk runt höften. Jag frågade som vanligt var han ville att jag skulle ställa brickan. Han vänder sig om lite för hastigt och ,ja ni hajjar ju vad som hände. Där stod han som Gud hade skapat honom med hela klockspelet frisläppt till allmän åsyn. - I'm sorry! säger han i lätt panik och rafsar upp handduken igen. -That's ok, säger jag. Ja just det ja. Det är väl ok att få sig en titt på en pop-snopp sådär lite oväntat. Den gången var det mest pinsamt för honom.

 Hög midja, nerstoppat och smalt skärp. Hett.

Allt gott! Ses imorgon!

Kram-

h.

(som fortfarande inte gillar Status Quo. Inte över huvud taget)