tidningsgran.

 

Funnen via Pinterest.

Undrar vad ens gamla släktingar skulle säga om man presenterade en sån här gran istället för en riktig. Kan vara ett spännande grepp inför dopparedagen. :)

 

Tjusigt, kul och annorlunda!

Eller hur?

färgterapi.

 Bilder funna via Pinterest (om jag minns rätt).

Kolla in glad-bilderna. Inte för att jag egentligen är så himla mycket för mega-pastelligt men helt ärligt, hade man den här hallen kunde huset va hur skitigt och stökigt som helst när man kom hem från jobbet alldeles stressvettig, trött och med en sprängande huvudvärk. Man skulle ändå vara hur glad som helst. "Ojdå, här var det 357 par skor innanför dörren. Jaja, jag ska nog kunna ta mig över här med 4 matkassar, handväska stor som en kappsäck och en skrikande 3-åring hängandes i armen. Iiiinga som helst problem. Tänk så roligt att de har en massa kompisar här hemma. Och nämen titta vilka härliga sanddynor vi har på golvet. Och se på köket sen, så spännande det ska bli att se om diskmaskinen klarar av att diska rent veckogammal spenat.." And on and on. Typ SÅ glad.

Jag kanske skulle be Fastighetsansvarig här hemma om att få göra en ommålning. För tänk så glad Fastighetsansvarig skulle bli av att se Fru Fastighetsansvarig så lätt i sinnet vareviga eftermiddag.

Man kan väl sina argument. Eller hur tjejer? ;)

och vinnaren är....

Creando-Kicki drog alltså vinstlotten på necessärtävlingen. Stort grattis till dig! *trumpetfanfar, konfetti och folkets jubel* Tala bara om vilken prylgömma du vill ha och maila din adress så kommer den till din brevlåda inom kort. Maila mig på: helena.nilsson@oru.se

Kram-

h.

bara en liten blomma.

Jag och Vincent gjorde årets första julgrupp...

...Vincent var chef över svamparna. Jag förslog 3 men det tyckte han var en alldeles för återhållsam idé och drog till med en hel tomtearmé. Och eftersom jag är Dymoberoende ville jag ha nån form av fin text på skapelsen. Vad ska vi skriva för fint? frågade jag lilleman. Bara en liten blomma, svarade han. Sagt och gjort. Bara en liten blomma. Han är inte dum han inte.

Vi tog en gren från vår häck pinnar-i-rad, och sprayade den vit.

Polkagris-snöre tyckte vi var fint. Och en turkos orm av luftmaskor var också fin tyckte Vincent och låtsades att grenen var en gran.

En riktigt mysig 1:a advent önskar jag er alla. Imorgon annonseras vinnaren av en liten necessär.

Kram-

h.

a balanced diet is a piece of cake in each hand.

Jag sitter här och fnittrar och gapskrattar om vartannat. Den här kvinnan skriver så jäkla roligt. Och sen är det så otroligt skön diskbänksrealism. Inga jäkla tillrättalagda bilder, snack om en en massa löpkilometer, snyggprylar man inte kan leva utan eller  andra ytligheter som ger varenda vettig människa dåligt samvete för de tror att alla har så fint och är så vältränade och har en egen pengabinge i garaget. *host och harkel* Nä den här tjejen är genuin ända ut i de nariga fingertopparna.

Läs till exempel om när hon och hennes man Peter skulle föda sitt första barn, här! SJUKT kul!

Jag är så glad att jag hittat Anhalt Annika. 

Heja heja!!!

mer finheter från pinterest.

 En sån här knövvelknut har jag också gjort av min Granit-slinga. Den ska bara el-meckas lite innan den får lysa igen.

 Svart trappa har vi också men åååh så opraktiskt det är. Jag är ingen städtant här hemma direkt. Men med en svart trapp måste man nästan vara det. Annars ser det för jäkligt ut. Som hos oss då alltså. Vår trappa hade plastmatta när vi flyttade in. Den togs bort, slipades, betsades, lackades, blev svart och nu ska den bli vit.

Snyggt va?

Kram-

h.

(som önskar hon hade lite mer städtantgener. Eller mer disciplin. Det funkar det med.)

ett parkeringshus för 15 pix.

Det där med taklister har aldrig varit vår grej. Vi tycker det är överflödigt. Den där bohemiska ruffa känslan är mer vår melodi. ;)

 Till och med snygg insida.

Vår yngsta son har ärvt mammas sinne för sakletning. Det visade han prov på för ett tag sedan när vi var på Erikshjälpen och han fick syn på en gammal resväska. Han var som en kooordinatprogrammerad missil och bara marscherade fram till väskan. Greppade den bestämt i handtaget och sa högt: Mamma, jag ska köpa den här till mina bilar! Sagt och gjort. Hela 15 kronor fattigare och med en mycket nöjd son som själv lämnade pengarna till tanten i kassan. Han bar dessutom själv ut den från affären minsann. Så himla sött. Och häromdagen när stora sonen såg en sån där bullig gammal colaflaska sa han: Snygg flaska! Det värmer hjärtat i den här mamman som kan se potential i det mesta i skrotväg.

Vi har ju resväskeförvaring sedan tidigare i form av en Lattjolajbanlåda om man kan se här och vimplarna kan man se mer av här.

Och visst är väskan fin??

Vet ni förresten vad Freddan sa till mig häromdagen. Jag skrattade så jag nästa ramlade omkull. Såhär sa han när vi diskuterade nån pryl som jag inte riktigt minns vad det var men som jag antagligen inte ville skiljas från: -Du är ju för fan som en kråka! -En kråka? Du menar en skata? Det är väl dem som samlar på allt möjligt konstigt? säger jag undrande - Nä. Jag menar en kråka. Som han den där kråkan i Mamma Mu. Har du inte sett hur det ser ut hemma hos honom? Det är ju grejer precis överallt!

Obetalbart! Så jäkla kul. Han är allt bra skojig min lilla sotare. Även om han just här kanske inte menade att vara så väldigt skämtsam. Men man väljer väl hur man vill tolka saker som folk säger till en eller hur? Och man kan ju inte hålla på och ta åt sig av allt tok man hör. ;) Och märks det att det skönlitteratur på Nobelpris-nivå som gäller här hemma? Mamma Mu och Kråkan åker rutschbana's skapare är en given vinnare nästa år. Äntligen!

Och ikväll har jag sytt en grej till en bekant som jag hoppas hoppas hon kommer gilla. Jag visar den imorgon. Vill inte riskera att visa den här ifall hon läser. No sneak peeking Marie! :)

Plastlådor med lock för under-sängen-förvaring i all ära men nog fasen är det här ett bättre, miljövänligare OCH snyggare alternativ?

Kram-

Kråkan

Ni glömmer väl inte utlottningen? Alla är varmt välkomna att delta genom att lägga en liten kommentar. Klicka på bilden för att komma till tävlingen!

heja sverige!

Med anledning av att Världscupen i längdskidor äntligen dragit igång igen bjuder jag på en spexare. En skämtbild som föreställer jag själv på pallen på Världscupen i längdskidor i Gällivare i november 2008. Iklädd landslagets kroppsstrumpa, mössa och allt. Jag har precis tagit guld i sprint och är väldigt glad som ni ser. Eller hur det nu var igen... *ljuger så jag tror mig själv*

Jag var där på jobb men passade på att öva skate för första gången vilket gick sådär. Jag vurpade big time på Gällivare stadion och slog svanskotan så jag knappt kunde sitta på flera månader. När jag kom in i vallalastbilen efter det lilla tumultet garvade vallagänget så de tjöt. "Va fan höll du på med?" frågade den ena. "Varför stakade du bara?" frågade en annan och resten skattade troligtvis så mycket åt min fruktansvärt komiska icke-stil att de inte kunde få fram nåt över huvudtaget. Behöver jag ens säga att ingen var speciellt imponerad av min förmåga som framtida längdåkare. Men det var faktiskt ganska kul att stappla runt på banan och försöka skejta iklädd det ni ser på bilden. Inte riktigt vad folk förväntar sig att få uppsmällt på näthinnan om man säger så.

Bild från 2010 via förbundets sida. Marcus Hellner ser för övrigt ganska retarderad ut på just den här bilden. :-)

Detta var också resan då Vincent,7 månader, abrupt fick sluta amma. Jag var mammaledig och han skulle följa med på resan men blev förkyld och då får man absolut inte beblanda sig med några landslagsåkare så det blev till att stanna hemma med övriga familjen för hans del. Fast han åt ju all mat dagtid och ammade bara lite på natten så det gick jättebra för honom. Värre var det med mig när jag fick mjölkstockning deluxe och fick åka till Gällivare sjukhus och hyra (!!) en bröstpump sent en fredagkväll. What a relief I tell yah!

Med allt detta sagt vill jag bara så jäääkla gärna att vi ska få uppleva mååånga fina placeringar i vinter. Imorgon är det stafett.

Heja heja allihopa!

den nattliga björnsaxen är numera ett minne blott.

I somras tröttnade jag på att hälla ut legot, plocka tillbaka legot. Och framför allt tröttnade jag på att trampa på legot på nätterna. Dagtid kan man ju manövrera runt de små rackarna som smitit undan lådan men på natten. Oh my lord. Björnsax säger jag bara. Det är i allafall så jag föreställer mig att det känns att stoppa foten i en björnsax. Finns det nåt som är mer smärtsamt än att trampa in en 2-pluttare i hålfoten? Nä. Jag tänkte väl det. Så jag sydde helt enkelt en rund förvaringspåse till smålegot. En stor cirkel med kanal runt om. Jag gjorde 4 hål för att kunna dra ihop påsen. Snörningen virkade jag av mattrasa. En lååång orm av luftmaskor. Nu kan man lägga ut den på golvet, leka leka leka och sen bara dra ihop den när man anser sig vara klar. Lätt som en plätt! Problemet är bara att den är lite för kärv i materialet för att löpa som den ska i kanalen så den ska bytas ut mot nåt syntetsnöre. No more björnsax med andra ord.

Den virkade sittpuffen jag gjorde i somras syns också på några bilder. Den gillade Vincent så mycket att ha helt fräckt lade beslag på den mitt framför ögonen på oss andra och bar upp den till sitt rum.

Idag har jag haft en suuuperkreativ dag och massor med energi. Guud så härligt det är när de dagarna infaller. Och så har jag har löptränat i det vackra vädret. En längre runda med lite intervall och backträning. Phu så jobbigt men jag har värsta bästa spring-tjejen att träna med som får mig att ta i lite extra. Totalt denna vecka mellan 25-30 km. Hoppas detta håller i sig... Och sen  har jag spraymålat en ny gardin till Zachs rum. Jo ni hörde rätt. Sprayat. Med våra graffitiburkar. Zach ville ha en randig gardin i färgerna lila, svart, vit, grön och orange. Klart grabben ska ha det. Mami fixar! Och bra blev det. Ni ska snart få se!

Avslutningsvis vill jag säga: GRATTIS Johan Olsson till den fenomenala Världscupsegern idag i herrarnas 15 km fristil. Och  vilka fina skidor han hade. Hatten av till vallateamet!

Trevlig helg till er alla!

Kram-

h.

en gammal glödlampas egna ekosystem.

Har ni sett så coolt?!? Såna här ska jag göra av glödlampskolonin som vuxit sig till samma storlek som New York under diskbänken.Jag gillar också det snygga vitmålade teglet på väggen bakom. Ah!!

Bilden kommer från Pinterest. I övrigt saknas källhänvisning. Men tror ni inte det kommer bli ruttet där inne? Ni vet så som det blir i vaser när de stått för länge. Då får man kurera med bakteriedödande medel och många doftljus tills stanken lagt sig. :)

Kram från soffpotatisen som dricker öl och har ätit så mycket tacos och godis att jag fick ont i magen...

-h

om livets vägar och dess olika uttryck.

Det här fotot tog jag i Bryssel i somras när vi var på konferens. Man kan inte låta bli att undra vilka som bor där bakom de där dörrarna. Är det familjer med barn? Hur mår de? Känner de varandra tro? Anser någon av dem sig leva ett innehållsrikt och lyckligt liv? Den självklara tanken för de flesta av oss är förstås att personerna bakom den finare dörren är de lyckligare och att familjen bakom den slitna dörren är människor som kanske lever utanför samhällets marginaler. Jag tror det är bra att påminna sig om att man har fördomar och föreställningar om hur andra människor är och lever sitt liv. Och detta ofta baserat på det yttre som de människorna visar upp. Och att detta ofta visar sig vara felaktigt när man väl lärt känna människan bakom den krackelerade fasaden.

Kram-

h.

kvällsinspiration.

 Den här bilden har jag sett förr och det är Sofia som har bloggen Mokkasin som visat den på sin blogg. Hennes eget hem. Fint som snus minsann.

 Aaah! Jag gillar allt! Vägglampan från Flos designad av Paolo Rizzatto heter 265 och finns att köpa för nätta 7.500 riksdaler på Länna Möbler, här. Så snygg så man nästan överväger kriminella handlingar för att ha råd...
 Tillägg: Åh härliga tider!! HausLondon.com har rea på sina 265-lampor såg jag efter en snabbgoogling på ämnet. ENDAST 624 Euro! ;)

Ny hall? Ja tack!

 För övrigt har jag varit ute på en löprunda nu ikväll. Likaså igår kväll. Båda gångerna med en vän som jag verkligen hoppas slår mig förjävla hårt i huvudet den dagen jag vill banga. Sannolikt kommer den dagen ganska snart om vi ser till statistiken de senaste åren. Och hon är alldeles för snäll för att slå mig. Men kanske kan hon nypa mig riktigt hårt med naglarna. Jag ska allt lägga in ett förslag på det.

Det var dagens inspiration från Pinterest. Jag har inga källor på bilderna annat än den från Sofia. Känner ni till var bilderna först visades så hojta gärna till!

Tack å gonatt!

Kram-

h.

nu kan du vinna en necessär. om du vill.

Jag brukar alltid leta blixtlås på loppisar. Men vad ska jag använda alla blixtlås till tänkte jag för ett par veckor sedan och satte igång att sy necessärer. Det visade sig vara huuuur enkelt som helst och gick på ett kick så jag sydde 5 stycken av bara farten medan Vincent sov middag. Sen när jag var klar funderade jag på vad jag ska använda alla dessa necessärer till. 

Man har ju inte direkt behov av så speciellt många på en och samma gång. Därför vill jag nu lotta ut en till någon av er som skulle vilja ha en liten färgglad necessär hemmasydd av ett icke-proffs. De fyller sin funktion men som sagt, man får inte syna dem för noga i sömmarna för jag är ingen sömmerska direkt. En fin gammal vän var på besök härom kvällen och hon ville så väldigt gärna ha den orange och bruna prylförvararen så om den som vinner lotteriet vill ha en sån får jag helt enkelt sy en ny.

Utlottningen får ske enligt den metod som är standardiserad i bloggvärlden och alla får vara med. Man behöver alltså inte alls ha en egen blogg för att delta. Såhär gör vi:

1 lott: Man skriver sitt namn i kommentarsfältet nedan.

2 lotter: Namn i kommentarsfältet + att man blir bloggens följare. Antingen via Bloglovin, Networked blogs eller Google Friend Connect. Alla de 3 alternativen finns till höger på sidan.

3 lotter: Namn, följare och att man länkar till tävlingen i sin egen blogg genom att lägga in nedanstående bild länkad till detta inlägg.

Såhär ser de små prylgömmorna alltså ut:

Gul- och brunblommig utsida, brun med hjärtan på insidan.

Vit, orange, brun retro med orange/vitt foder.

  Turkos botten med blommor, turkosblå foder.

 Turkos med vita prickar och vit/turkos-randigt foder.

Rosa blommig ut sida med ceriserosa foder.

 

Tävlingen pågår 2 veckor, dvs till och med 26/11 kl 00:00.

Lycka till! 

Kram-

h.

Vad tycker Du om nya headern?

Kram-

IT-nissen

8 saker om mig själv. del 8.

 Snygga möbler från A2. Byrån Collect påminner om pausbilden på tv tycker jag. Den skulle gärna få flytta hem till mig ASAP.

Sista delen om mig själv. Det blev nästan lite tjatigt det här. Att bara skriva så mycket om sig själv. Men jag kände att jag hade lite grejer jag ville säga med mer än en enda rad av ord så då fick det bli såhär.

Tack alla snälla ni för kommentarer och pepp. Det gör mig alldeles alldeles varm i hjärtat. Ni är fina ni.

När vi flög till New York, jag och kollegorna, så satt jag där på flyget och bläddrade genom alla filmer och tv-program som visades. Hittade inget av intresse bland de minst 100 filmer som fanns. Så jag satte på Grand Designs. Ni vet BBC-programmet där de bygger hus. Det gillar jag. Konstruktionen, se hur det växer fram och hur det slutliga resultatet speglar deras vision. Min kollega Anna böjer sig fram och kollar på alla grävmaskiner på skärmen, ser skeptisk ut och frågar: Men VAD kollar du på? När alla Grand Design var slut kollade jag på Sex and the City filmerna för de skulle man ju se. Båda två. Snygga klänningar hade de i allafall.

 TV-kudde från NeonLiving. Ta en titt på deras sida. Finns en hel del gobitar minsann.

 Jag får ofta frågan: Hur hinner du med allt det där? Själv tycker jag inte alls att jag hinner med mycket men det är väl för att jag inte gärna kollar på tv då.

Nu ska jag då ge den här awarden vidare till 8 andra bloggare jag gillar och be dem snällt att berätta 8 saker om sig själv. 

Jag väljer följande härliga bloggerskor: Villa Björkebo, jagbliraldrigkung, Sweet dreams, Pippivogel, Mitt vanliga Jag, Mary Made this, Popetrora och Tipsy Tessie.

De här instruktionerna fick jag:

 1. Tacka den du fick awarden av och ta bilden nedan och visa i din blogg.

2. Berätta 8 slumpmässiga saker om dig själv.

3. Ge den vidare till 8 bloggar du gillar.

KLART!

Lycka till tjejer!

Kram-

h.

8 saker om mig själv. del 7.

Av: mig.

 

Jaha, då var det det det där med fortsättningen på historien. Om hur jag, på den tiden, en ganska ansvarslös person, skulle tackla rollen som mamma. Jag var 24 år. Livet var en fest och det var krogen onsdag, fredag och lördag varje vecka. Man kan nog säga att jag var en ganska trasig människa. Jag visste inte riktigt vart jag var på väg i livet. Eller ens vart jag ville. Och var jag nånstans så ville jag alltid bort. Vidare till nåt annat. Nåt nytt.

Och så blev jag gravid med en man som jag varit tillsammans med i en väldigt kort tid och han var ganska mycket äldre än mig. Efter många långa och svåra diskussioner bestämde vi att vi skulle bli mamma och pappa till det här nya lilla livet. Jag fick börja ta hand om mig själv och min kropp. Inte röka eller dricka alkohol och tänka på att äta ordentligt. Men så småningom gick det snett mellan mig och honom vi kan kalla P. Och en natt urartade det. Han knackade på hos mig. Jag öppnade och nästa dag stod jag på polisstationen med min pappa. Nu ännu mer trasig än tidigare. Och gravid i vecka 21. Jag bytte adress, hade larmknapp i handväskan och besöksförbud. Det blev rättegång. Han dömdes. Han överklagade. Och när vårt barn var 10 dagar gammal var det dags för rättegång igen. Jag minns det så väl. Solen strålade. Det var en alldeles otroligt fin vårdag i mitten på april. Min mamma följde med till Hallsberg där rättegången skulle hållas. Jag satt i bilen och ammade världens finaste bebis på en parkering. Sen gick min mamma med honom i vagnen i en riktning och jag gick i andra riktningen mot hovrätten. Det var en fruktansvärd upplevelse. Vi hade nyss fått ett barn. Ett alldeles underbart litet knytte. 10 dagar tidigare. Han hade inte sett vår son. Visste inte vad jag valt för namn till honom. Inte hur lång han var eller vad han vägde. Inte vilken dag han fötts. Inte vilken hårfärg han hade. Ingenting. Och här skulle vi berätta om vad som egentligen hände den där natten hemma i min lägenhet. Jag minns hur jag gick därifrån med ömmande bröst och gråten i halsen. Han dömdes igen. Misshandel, olaga hot och frihetsberövande.

Bild: Pinterest.

Varför berättar jag det här kan man undra? Är det inte lite väl privat och nära för att vräka ur sig såhär i ett offentligt forum? Men jag berättar för att det är viktigt. För att det är så in i helvete viktigt. För att det finns oändligt många som lever med det här våldet dagligen. Och ännu fler som upplevt det vid enstaka tillfällen. Det är väldigt lätt att tro att man är ensam. Att allt är ens eget fel. Att man nog varit lite för provokativ. Kanske hade fel sorts kläder. Lagade fel maträtt. Eller att han bara var på lite dåligt humör. Och så vidare. Och så vidare. Men så är det förstås inte. Det vet jag nu.

Jag är glad att jag hade ett så fint stöd från min familj och några väldigt fina vänner. En av mina absolut bästa killkompisar var nog mitt största stöd i allt det här. Tack finaste Jimmy. Jag önskar så att om vi som upplevt det här våldet vågar berätta om vad vi varit med om, hur vi tog oss ut det och visa att vi inte skäms så kommer kanske du som lever med våldet som en del av din vardag att också våga bryta dig loss. Våga kräva ett annat liv. Ett bättre liv. För det där fina livet finns där även för dig även om du inte tror det. Jag lovar.

Idag är vi väldans lyckliga. Inte det minsta trasiga men med mer livserfarenhet än vad en 37-åring och hennes barn borde ha. Det svåraste de senaste 12 åren har varit hur man berättar. Hur man pratar om den personen som är pappan i biologisk bemärkelse. Balansen mellan hur mycket man ska berätta och inte. Jag tror att den där balansen är det viktigaste. Och ärligheten. Jag har blivit tvungen att berätta en hel del. Ungefär så mycket som jag skriver här men en vacker dag ska han få veta allt. Den dagen kommer när han är redo men det ligger långt fram i tiden.

Och jag vill verkligen säga en sak: det där med föräldraskap sitter fan i mig inte i generna. Det sitter i att bry sig, att sätta gränser, i att torka tårar, i att lära cykla, att traggla läxor, gå på utvecklingssamtal  och filma skolavslutningar på skakig videokamera. Det är ta mig fan det som är föräldraskap. Och med den definitionen har vi en pappa i den här familjen som i allra högsta grad är en riktig pappa för båda våra barn. Vägen hit har verkligen inte varit spikrak men vi har fått det väldigt fint. Freddan och vi.

Kvinnofridslinjens stödtelefon: 020-50 50 50

 

 

chevronmattan har landat.

  

Check out the skitsnygga rugs! Åååh va snygga de är tycker jag. Igår när jag begav mig ner på Posten för att hämta ut dem kände jag mig riktigt risig och febrig men så fort det stora paketet öppnades var allt vad feber och förkylning heter som fucking bortblåst! Till och men lillemans vattkoppor bleknade av mattornas bländade skönhet. Jo det är sant! Som UV-ljus på psoriasis minsann. Men lite konstigt blev det allt att ha två mattor intill varandra så de ska nog få separera under helgen. Den ena får flytta upp på övervåningen och den andra ska få bo under soffbordet. Så får det bli.

Men jag gillar verkligen att ha en stor matta under matbordet. Inte världens mest praktiska kanske med en 3-åring i familjen. Och inte en 37-, 40- och 12-åring heller för delen. Vi kan allt slabba på vi med.... Jag har länge länge sneglat på IKEA Stockholm Rand. Ni vet den svartvita grafiska snyggingen. Lite trist är det allt att den syns i alla hem. Nåja, inte riktigt alla kanske men väldigt många. Iallafall i bloggosfären Det blir lite sår i ögonen av att se den överallt men det får nog tusan bli den ändå för den är ju faktiskt väldans fin.

Ok, fakta om chevronmattan från Urban Outfitters: den är lite sladdrig och tunn och behöver ett sånt där anti-sladdunderlägg. Det svarta är tryckt på en offwhite matta. Den är alltså inte genomvävd vilket jag trodde. Den ena av mina hade varit lite vikt vid tryckningen så det blev lite fult med det svarta just där men det är så litet att man nog inte tänker på det och jag orkar inte reklamera. Maria som har bloggen Mary made this. har samma matta fast med blåturkosa zigzag istället för svarta. Jag försökte hitta hennes inlägg med mattan för att visa så fin den är men jag kunde inte hitta den nu. Men besök gärna hennes fina blogg och kolla runt själv. Den är för övrigt en av mina favoriter, jag gillar hennes texter i kombination med foton. Och så har hon ett väldigt fint och personligt hem som mixats med gammalt och nytt i en riktigt god cocktail. En skön inspirationskälla helt enkelt.

Och nej, jag har inte glömt 8 saker om  mig själv som ska avslutas med de två sista delarna. Om nu någon ens är intresserad. Det vet man ju aldrig men va fan. Ni läser om ni vill. Jag blev bara så exalterad av de här mattorna att de fick gå före.

 Och så knöt jag ihop Granit-lampan till en stooor knut. Tänkte att den skulle få hänga över matbordet istället för den där TineK-kopian. Jag frågade Freddan vad det var för kontakt i taket varpå han frågade: Ska du byta lampa nu IGEN?? 

Vaddå. Nu förstår jag ingening. ;) Det var ju faktiskt länge sen nu. Och vårt lamplager växer så frågan är vad jag ska göra med den här TineK-kopian. Undrar om man kan sälja den, om nån vill ha den ens. Den är ju inte ful, det är bara det att den inte passar här. Nej ganska fin är den allt tycker jag.

Nu ska jag ta två alvedon och snyta mig (kanske lite för mycket information...) sen ska vi gå till skogen och bygga ett dagis av pinnar med Vincent. Jo det är i allafall vad han påstår så vi får väl se vad kommunen säger om vårt initiativ. När till och med en 3-åring uttycker att det är för mycket barn på förskolan på det här sättet då är det illa...

Kram-

h. 

Och nej, du skarpsynte såg rätt. Vi har inga fönsterfoder eller fönsterbänkar (heter det verkligen så? låter jättekonstigt.) än. Freddan Vi har inte riktigt hunnit med det sen fönsterbytet i somras. ;) Men snart så. Vi har ju dessutom gjort om Zachs rum. Spillans nya ytskikt och möbler. Ska visa det också nån dag.