DIY: schysstaste sittpuffen.

Sittpuffen jag nämnde att jag börjat virka för ett tag sedan är klar. Jag satte mig i solstolen för första  (?!?) gången det här året för bara ett par veckor sedan. Ni ser ju hur blek jag är. Nästan så det risk för snöblindhet. Och då har jag ändå dragit lite i bildredigeringsspakarna för jag åtminstone inte skulle se transparent ut. Som han den där i Sagan om ringen som väser när han pratar och typ alltid varit i underjorden. Vad han nu heter. Ja ni fattar.

Den är virkad med nål Nr.10 (modell stor som f*n) och jag har använt mattrasor av alla möjliga sorter jag fyndat på loppisar för nästan inga pengar alls. Ni vet såna som gamla tanter gör trasmattor av. Elastisk trikå, lakansväv i bomull, nån syntetisk som jag gissar var en gammal klänning, frotté och nåt annat lurvigt. Jag gillar att det är olika strukturer och känsla när man drar handen över den. Och att det är grymt stora maskor. Sen kan man ju variera både färger, formen på puffen (boll eller tillplattad puff) och om man vill virka lite mer mönster. Jag improviserade men ska nog göra en i svartvitt med mormorsrutor. Tror det kan bli fint.

Egentligen är det inte alls många varv och det gick snabbt att göra den vilket är tacksamt för en otålig människa som jag.  Jag gjorde den i två delar som jag  virkade ihop efter att jag lagt in en stor innerkudde som fyllning. Det ska vara lätt att ta isär när man ska tvätta. Snyggt OCH praktsikt!

Lilleman i huset uppskattade den så mycket att han har lagt beslag på den helt genom att bära upp den på sitt rum.

Däremot passar inte den här heller alls in i den övriga inredningen. Som jag sa tidigare efter att jag sytt pastelliga överdrag till barpallarna så har vi väldigt lite pasteller här hemma. Men om jag fortsätter såhär kommer det ju snart att vara övervägande pasteller och då kommer de passa finfint. Jag kör på helt enkelt.

Ha det fint!

Kram-

h.

ur en mors hjärta.

Bild via Pinterest.

Idag tänker jag. Tänker så både hjärnan och hjärtat blöder. Har känslorna utanpå kroppen. Inte för att jag vill men för att jag måste. Kan inte värja mig från allt det som översköljer oss genom tidningar och tv. Jag tänker på alla föräldrar, bröder, systrar släktingar och vänner som förlorade någon de älskar i den fruktansvärda händelsen i Norge. Men mest tänker jag på mammorna. För det är den rollen mitt hjärta har. På nyheterna ser vi också hur miljontals människor svälter till döds på Afrikas horn. Jag grät för Norge. Jag gråter inte för Afrika.

Jag har alltid trott jag jag sett alla människors lika värde. Oavsett klass, ras eller religion. Nu tvivlar jag. Hur kan jag vara så likgiltig inför de hemska livsöden som utspelar sig mitt framför mig via tvskärmen. Hur har jag blivit så blasé? Är det för att östra Afrika ligger så otroligt långt bort och Oslo bara ett par timmars bilfärd? För ett människorna i Norge är väldigt lika mig själv både utseendemässigt och kulturellt och de i Afrika är det inte? Det borde inte göra någon skillnad. De magra barnens tomma blickar stirrar på mig dagligen. Deras mödrar är maktlösa. De vet att deras barn snart ska dö. Tänk om det var mina barns tomma blickar som stirrande väntade på döden. Men det är det inte. För vi har en jävla tur. Vi råkade få bra liv i trygga Sverige. Vincent sover lugnt och i sin säng. Zach ser Harry Potter på dvd. Äter chips och dricker cola. Mammorna i Norge hade en känsla av trygghet när de vinkade av sina barn som skulle åka på läger. Barn som ville väl. Ville förändra världen genom demokrati. Det är så in i helvete orättvist. Alltihopa.

Hjälp Afrika -klicka här och se en rad alternativ för att skänka pengar till hjälporganisationer.

Jag skänker pengar. Och önskar jag var en läkare utan gränser. Försöker vända klumpen i magen till en känsla av tacksamhet. Vill inte vara likgiltig.

Håll om dem ni älskar. Stryk barnets kind när det sover. Var nära. Var nu.

Och minns känslan av att ha tur i livet.

♥ norway ♥

Picture made by me.

To Norway and all of those who lost a loved one.

♥

datorhaveri.

Min dator har totalhavererat. Åkte till ITsupporten på jobbet och lämnade in den och en extern hårddisk för backup av det som kan räddas. Fan i helvetes jävla skit va dum man är som inte gjort backup på sina foton. Jag har över 40 GB bilder som bara finns i just den datorn. *knäpper händerna och ber en stilla bön* Jag är inte alls troende (är inte sämre än jag kan ändra mig om mina foton räddas- In shallah.) men OM det nu finns en gud eller nån form av högre makt så är det jädrar  upp till bevis som gäller. Eller så väljer jag att tro och hoppas på ITsnubben Nils kompetens. Jag tror jag gör det. Oddsen blir nog bättre så.

Vi var ju i Sunne torsdag och fredag förra veckan. Jag, mina barn+kompis, min brorsdotter, pappa och hans sambo och platsyster med barn. Ett glatt gäng som badade och njöt på vattenlandet i torsdagens solsken och 24 graders värme. På fredagsmorgonen hällregnade det, var 13 grader och blåste iiiiiskallt. Nåt helt otroligt mycket. Det regnade in i husvagnen jag och mina barn+kompis sov i. Det vare sjöar och floder på hela campingen. Vincent var helnöjd ändå och ville direkt ut och simma runt runt i "forsen". Hans favorit. Sagt och gjort, jag hade ju lovat forsen dagen innan så det var bara att kränga på sig bikinin och springa ut i regnet och bada bada bada. Vi simmade runt runt i forsen tills han hackade tänder. Alla de större barnen spang runt och åkte alla rutschkanor som galna. Det var ju superbra -inga köer!! :-) Skön inställning tycker jag. Det blir fasen inte roligare än man gör sig och vi hade skitkul.

Anyone who thinks that sunshine is pure happiness has never been to Sunne vattenland in the rain.

Så det så.

Kram-

h.

wet n' wild i sunny Sunne.

 Bilder via The little People Project.

Har ni sett de här coola bilderna förut? De har figurerat ett tag på olika bloggar och är så jäkla häftiga tycker jag. Fotografen som visst kallar sig Slinkatchu åker runt och iscensätter små små figurer i olika situationer som han sedan plåtar. Kolla in hans/hennes hemsida för fler bilder. Väl värt ett besök. :-)

Imorgon åker jag och barnen till Sunne för två dagars vattenlekar. Vi håller tummarna för minst 20 grader och solsken. Äntligen lite välförtjänt semester. Men stackars Freddan ska stanna hemma och spika klart panelen på ena gavelsidan. Fast nästa vecka åker han till myggland. Dvs Kiruna. Då ska han fiska, dricka öl och snacka skit med gubbarna i en vecka. Det är han verkligen väl värd.

Förresten så slog jag ner sladderarslet i solstolen idag. För allra första gången det här året faktiskt. Och guuuud så skönt det var. Jag satt i säkert en timme. Solade och virkade. Jag har börjat på en sittpuff till Vincents rum och jag virkar med mattrasor och 10:ans virknål, alltså stoooor. Den är lika tjock som mitt lillfinger. Om inte tjckare. Och det blir riktigt ballt med oversized maskor. Jag visar till helgen.

Ha en toppenskön helg alla ni arbetare, semesterfirare, föräldralediga och fritidsforskare.

Hörs!

Kram-

h.

link-love.

Jag vill gärna visa den här urfina hyllan som Ninette som har bloggen, Tedags hos Tant Ninette, gjort av gamla byrålådor. Så himla cool tycker jag. Och jag gillar alldeles särskilt att hon målat de blå, vågat kräma på med färg. Återbruk och att ge nytt liv till gamla ting är verkligen min melodi. Och alldeles särskilt coolt tycker jag det är att hitta nya oväntade användningsområden precis som Ninette gjorde med sina gamla lådor. Hur många gånger har man inte bara kört en ranglig och skev gammal byrå på tippen när "chassit" gjort sitt? Klicka här för att komma till hennes inlägg med den fina hyllan.

Och nu när jag sänder ut länk-kärlek vill jag passa på att puffa lite extra för några andra fina bloggar jag gärna återkommer till.

Mokkasin- otroligt snyggt färgmatchade och ljuvliga bilder. Hennes hem är en riktigt skön mix av gammalt och nytt, design och loppis, färg men väldigt ljust och fräscht. Mycket inspirerande.

Krickelin- vackra personliga texter som alltid berör. Lika vackra bilder och sen har hon så många snygga klänningar att man blir alldeles illgrön av avund.

Tipsy Tessie- fotograf av rang. Bilder så fina att man nästan starvar av. Den tjejen kan det därmed motljusfotografering. Hennes hem är precis sådär färgglatt och personligt som jag själv önskar att mitt hem var. Och så gör hon pyssel to die for.

Karin Krut- Hon skriver så jäkla roligt. Jag sitter alltid och småfnissar när jag läser hennes inlägg. Nån gång har jag också gapskrattat. Kul tjej. Hon verkar vara en sån där man vill ringa och bjuda över på fest. En smilegenerator. Det gillas. :)

Skafferi med sjöutsikt- Mer DIY kan man nästan inte bli. Visste ni att man kan måla en skinsoffa svart? Jodå, det ska nog gå tänkte Lina. Sagt och gjort. Hon är som Gunde- Ingenting är omöjligt. :) Hennes hem är uteslutande svartvitt. Blandat gammalt och nytt. Tjusigt som bara den. Dessutom bor vi i samma lilla stad.

Mer link-love kommer. Var så säker. För kärlek, det är fina grejer det.

♥

leila-pastiller.

 De här pallarna stod i ladan hemma hos en vän. Jag förbarmade mig över dem och gav de lite ny färg och en färgglad hatt. Igårkväll sydde jag "hattarna". Jag gillar verkligen de här glada färgerna och mönstrena på tyget. Och jag tycker dynorna blev fina. Som små karameller. Leila-karameller. MEN de passar verkligen inte in här hemma hos oss. Vi har inget Leila-stuk här hemma. Jaja, de får vara kvar och gästspela över sommaren iallafall så får vi se sen.

Sen tycker jag alltid att det roligaste är själva skapandet. Processen. När det är klart känns det inte så intressant längre. Så är det tyvärr för mig nästan jämt. Vill alltid vidare. Framåt. Oavsett om det är husrenovering eller jobb. Inte bra. Måste stanna upp, njuta och låta mig själv vara nöjd för en stund.

 Tyget kommer från Stoff & Stil som just nu har sommarrea. De här tygerna, och en massa massa flera som jag inte kunde låta bli att handla, kostade endast 40 kr/m. Rena kapet tycker jag. Kolla in deras hemsida HÄR. Ja jag vet att jag tjatat om den här butiken tidigare men det är för den är så jäkla bra för pysselfanatiker som jag själv.

Vet ni hur svårt det är att få till den där mittpunkten där alla tårtbitar möts? Skitsvårt á la omöjligt. Jag blev tvungen att göra en fuskis och sätta dit en rund för att täcka den gräsliga precisionen. Men sen är jag en ganska slarvig sömmerska. det ska gå undan. De här tog 1 timme och 45 minuter inklusive klipptid.För båda alltså. Jag nålade inget. Klippte visserligen ut en pappersmall till tårtbitarna men that´s it. Måttbandet fick inte visa sig över huvud taget. Men sen blev det också ett slarv-jobb som man inte får syna för noga i sömmarna. :)

Också klippte jag till två runda skumgummibitar som fasades av i kanterna för att få en fin rundning. Skumgummit la jag löst på pallen under överdraget men det ligger stilla eftersom man drar åt i underkant med det röda kantbandet. Där sydde jag bara en kanal och trädde bandet genom.

Jag vet att ni är flera som läser här som är superduktiga att sy så TELL ME! *blink blink åt Petras håll* Vad är tricket för att tårtbitarna ska bli bra i mitten??

När dynorna har gästspelat klart efter sommaren kan jag och Freddan ta varsin som vintermössa. :)

Gonatt!

Kram-

h.

(som somnade vid nattningen av Vincent och vaknade kl. 22:30 av ett en skitstor traktor körde i trädgården (leverans av byggställning). Jag trodde det var sopbilen och skyndade mig upp för att köra ut tunnorna. Yrvaken är bara förnamet.)

grönt är skönt.

En klänning jag fyndade på Bra & Begagnat för ett par veckor sedan. 75 ynka pix. Till halva priset. Damen i kassan sa att de diskuterat om de verkligen skulle sälja en så fin klänning på rea-dagen. Fin var ordet.

 

svartjobb.

Japp, idag har vi sett svart minsann. Både jag och Freddan. Hela dagen. Vi målade och målade. Flera kilometer panelbrädor kändes det som men det var nog bara sisådär 700 löpmeter. För er som inte hängt med, vi håller på att panela om huset och det ska bli syndigt svart! *nu jäklar* Speglar i taket måste vi ju också skaffa kom jag på i skrivandets stund. Och en kromad stång vore ju bra. Då kanske man skulle komma igång och träna igen. Det ska ju vara det senaste inom gruppträning, Poledancing. Även om jag så skulle ligga och åma mig längs golvet runt den där stången pga bristande teknisk färdighet i stång-snurrning vet jag en som garanterat skulle va nöjd med prestationen. ;)

Nu kom jag visst bort lite från ämnet. Vi pratade ju om måleriarbeten här. Hursomhelst, Freddan sa att vi var som maskiner när vi målade. Robotar. Det lär ju lite coolt förstås. :) Bra team work var det iallafall. Sådär outtalat vem som ska bära vilken planka och det funkar ändå. Soulmates. :) Jag hade bikini och klämde fast mig själv med graviditets-hängmagen mellan två plankor som jag bar mot magen. Lite som mammografi fast på magen. ;) Det var smärtsamt och väldigt dumt. Jag kommer inte göra om det.

Radion tog vi också ut. Och lyssnade på storverk som Po-po-po-po-po-po-po Pokerface och Vill dhu ligga med mig nu hom sahnningen skha frham? Herregud va jag ogillar den låten. Klarar inte av hur han h:ar fram varenda ord. Jag är väl för gammal. Kidsen störtdiggar ju den där.

Vincent roade sig hos mormor och Zach hos en kompis. Då passar man på att effektivisera renoverandet så mycket man kan. Maxar till tusen. Vi äter inte ens under våra såna race. Bara kör på. Idag drack vi en hel del dock. Tyvärr bara vatten. Nä, som 2 ettriga illrar jobbar vi på för då tänker vi att det kanske kan bli klart nån gång. Med betoning på nån. Det där nån:et är iallafall inte de närmsta 10 dagarna. För det är så länge vi har på oss med fasadsida #2 innan Freddan drar till Kiruna för den årliga fiskeresan med gubbsen. Och då ska den sidan vara klar. Så det så.

För sen ska jag sola, bada och inte göra en släng mer än att va med barnen. Det vill säga den lilla, den stora är inte längre så road av att hänga med sina mossiga föräldrar. Fast förresten, vi ska ju först åka till Skåne och sen till Klövsjö. Då MÅSTE han ju hänga med moss-mamma. Yeah, smart drag. Jag är då inte född i farstun inte. :)

So long amigos.

Kram-

h.
(som ska gå ut i trädgården och öva graciös och akrobatisk stångsnurr på den gamla mattpiskarställningen. Och akta sig för att fastna med magen i spänn mot stolpen.)

upphittat kakel.

Bild från IKEA's Livet Hemma. Så jäääkla snyggt och fräscht tycker jag. Cleant liksom. Som man säger i Amerika. :) Rostfria luckor har vi också.

Idag när vi var nere i stugan (eller stugorna för vi har ju "dessvärre" 2 st att underhålla. I-landsproblem, jag vet.) gick vi och kollade lite i ena boden vid den stugan där vi i princip aldrig är. Där hittade vi en massa kakelplattor som fortfarande låg i sin kartong i ett av skåpen. Vita 15x15 plattor. Ser ut som det är den storleken på bilden ovan. Jag mindes att jag sett de ligga där för en massa år sen när vi röjde upp men det hade försvunnit ur minnet. Eftersom vi nu måste göra om väggarna i köket efter fönsterbyten så tänkte jag att man kanske skulle ta och använda de där plattorna. Helkakla ända upp till taket. Vi har haft glasskivor som stänkskydd med en tapet bakom och det är ju enkelt att förnya sitt kök genom att bara byta tapet. Har man kaklat så har man liksom... 

Nu behöver jag råd. Kakla eller ny tapet bakom glasskivorna?

Såhär ser köket ut nu efter fönsterbytet häromkvällen. Glasskivan över spisen syns, den närmast i bild är nerplockad. Bänkskivorna vill jag måla vita. Tänker att det borde funka med golvfärg. Den är ju väldigt hård och tålig. Vad tror ni om det? Mitt emot den här långa bänken och spisen har vi kyl/frys, diskbänk och diskmaskin. Min tanke är då alltså om man skulle ta och sätta kaklet på den väggen som syns i bild + den mitt emot och även den i bild med det höga smala fönstret. Alltså 3 väggar. 

Bu eller bä? Ris eller ros? Good or anus?

Tacksam för alla kommentarer, tankar och idéer. Kom igen nu alla ni anonyma läsare. :-)

Kram-

h.

graff-cravings.

Idag är vi sugna på grafitti, jag och Vincent. Zach är på Big Power Meet med sin kompis och hans familj. Jag får väl vänta på att han ska komma hem. Det är ju ändå hans sprayfärger. Vi skissar så länge.

Lillfisen får nöja sig med papper och penna. Och sax. Han klipper ut sin grafittiskisser. :-)

 Montana Black, 24-pack, beställda från Highligts.nu.

 Zachs senaste målning. Han har talang den grabben. Mamma och pappa är stolta över vår lilla graffare.

Ha en fin dag!

Kram-

h.

ett paradis. någonstans i värmland.

 Anna #1's stuga där jag spenderade det senaste dygnet. Ser det inte huuuur mysigt ut som helst så säg? Ljusslinga i äppelträden från Granit. Vi har haft det  riktigt trevligt. Jobbat, ätit, druckit, fnittrat, ätit mera, asgarvat... Njutit helt enkelt. Och fan alltså vad tacksam jag är för mina kollegor. Mina tjejer.

Jobb med obligatoriskt vindrickande. Vi var/blev skitsmarta och kom på väldigt intressanta frågeställningar som vi ska ta upp på det viktiga mötet om ett par veckor. :-) En liten stund flippade jag lite aubergine och sparrisar lindade med Prosciutto. Vi drack såklart några drinkar. Den på bilden är en med Bacardi Razz som var heavenly men också en Mojito som var så god att jag tydligen inte ens hann fota dem innan vi druckit upp. Anna #1 är en fena på drinks.

 Smultronplockning i MASSOR. Det var helt sjukt. Till slut kröp vi omkring på alla fyra i dikeskanten och plockade, jag och Anna #1. Vi fikade med kaffe, glass och Mount Everest av smultron. Senare fånade jag mig i en hemmastickad tröja från typ -82. Jag körde den där fjortis-minen som alla tjejer i min stora sons ålder envisas med på sina FB profilbilder. Inte så fint om man är 36+. Men det bjuder jag på.

I skogen bakom stugan där vi plockade smultron var det rena rama fjärilshuset. Helt galet! Jag har aldrig sett så mycket fjärilar på en och samma gång. Överallt!! Och inte kunde varken jag eller Anna #1 identifiera en enda. Vi diskuterade om det är så att fjärilstillståndet är så kallad slutstation i utvecklingen eller om de kan bli nåt annat, typ en skalbagge. Vi frågar Anna #2 bestämde vi. Hon är för tusan biolog och kan sånt här. Vi frågade henne när vi kom tillbaka och ni kan gissa om hon garvade. Fjärilstillståndet var visst slutstatione. Med andra ord, en fjäril kan inte bli en skalbagge.

Anna#1 och Anna #2 löser svältproblematik och väpnade konflikter. Sigge var glad att vi kom på besök. Kom fler gånger sa han när vi åkte och det var vi inte sena att tacka ja till. Tack till er båda för det underbara sällskapet. Nästa jobbdate på semestern ska bli i Anna#2's stuga. Sen blir det min tur.

♥

världens bästa citat.

 

Min nysydda kudde. Evighetsprojekt tyckte jag ett tag. Fasen va drygt det var att klippa ut alla bokstäver och sy dit utan att de veckade sig och hamnade snett. Klippa, nåla, stryka, vliselina....x 1000 känns det som.  

Gungstolen är ännu ett i raden av alla loppisfynd. Vi har haft den i stugan men nu står den på tur för en omgång med penseln. Har bara inte bestämt mig för vilken färg. Antingen helt galen typ turkos eller gul eller nåt sånt. Annars får den nog bli vit eller svart. Har du någon bra idé så hojta till i kommentarsfältet. Tips och råd tas tacksamt emot.

"Fighting for peace is like

fucking for virginity" 

Det ni. Det tål att upprepas många gånger. Så jäkla bra.

Nu ska jag strax packa ihop lite prylar och åka till min vän och kollega Anna #1's stuga där hon och en annan vän och kollega, Anna #2, redan är på plats. Anna #2 är en galet vältränad människa som cyklade dit. Från ett landskap till ett annat. Långt som fan. Själv har man inte tränat sen Sundsvall brann så jag tror jag tar bilen faktiskt. Det vankas vin, god mat, kanske lite solande, mycket skratt och förhoppningsvis hinner vi planera inför ett viktigt möte som ska hållas mitt i semestern. Vi får väl hålla vinflarran på lite extra distans innan mötesprotokollet är klart annars kan det sluta hur som helst. Kommer ni ihåg Yrrol där de har möte om vad de ska ge sin chef i present?

Pssst, kolla in det här snygga köket. ;) Jag och min handy man slet till 23:00 igårkväll. Hyllor ska upp. Kanske ska vi sätta igen hålet runt det andra smala fönstret, men vi får se om vi orkar. ;) Bänkskivor ska bli vita och nån ny tapet ska upp bakom glasskivorna. I vanlig ordning är inte dessa utsedda än... Tips tas tacksamt emot här också. :-)

 Luftigt och härligt kök med närhet till naturen.;) Utanför fönstret skymtar en grafittimålning Zach gjorde häromkvällen.

 Gammalt fult fönster borta. Nya fönster välkomna! Bänkskivan ska integreras med fönsterbrädan för att slippa nivåskillnader.

Adios amigos! Ha en underbar dag i solen!

Kram-

h.

en vacker sommarmorgon på väg till jobbet.

En helt vanlig morgon på sommaren. Man sitter i bilen, tittar ut över rapsfälten och tänker Hellskotta vad vackert det är! Jo för precis så tänkte jag nog. Kanske använde jag ordet fan istället för hellskotta. Jag gör tyvärr det ganska ofta. Svär alltså. Skillanden just den här morgonen, i onsdags tror jag, mot de flesta andra morgonresor till jobbet var att jag faktiskt tog mig tid att stanna och smälla av några bilder. Föreviga det vackra. Som tur var låg kameran i handväskan. Det brukar den göra. Ännu mer tur var att jag hade en knallrosa tunika.

farmors teakskåp.

 Ole Eksells Ögoncacao stirrar på en och Roy Lichtenstein pekar ut en. Här är vi inte blyga minsann.

Det här fina teakskåpet ärvde jag efter min farmor som gick bort förra året. Jag fick faktiskt en massa grejer efter henne och jag älskar dem allihopa. Ett av Fabrikens tisdagsteman i våras var "en kär grej" och då valde jag att visa en filt som farmor hade virkat. Mormorsrutor i alla de finaste färgerna. Om du vill läsa inlägget kan du göra det här. Jag fick också en massa fina tyger som resulterade i lapptäckeskartorna av USA och Sverige. De kan du se här och här.

Bilden ovan togs i vintras, nu har teakskåpet flyttat upp på övervåningen och görs inte alls rättvisa på dess nuvarande plats. Så småningom ska det få pryda vårt sovrum tänkte jag. Det kommer bli alldeles rättvist.

 Just nu: en svag vindimma  hänger minsann kvar framför ögonen efter gårdagens (nattens?) inflyttningspartaj hemma hos goda vänner. Idag är jag ömtålig och Freddan sover än. Jag ska nog ta och krypa ner under täcket en stund till. Men först, vatten och alvedon.

See yah later. Om jag överlever...

Kram-

h.

knack, knack. vem där?

 Foto taget av Sara med orden: Det är nån där inne som vi väntar på.

Min fina "plastsyster" Sara väntar sitt första barn. Illamåendet och tröttheten är ett faktum. Vi andra försöker peppa och säga att det snart går över men vad hjälper det när hon har det jobbigt just nu. Världens finaste mage har hon. Kolla bara bilden. Jag fullkomligt älskar den.

Sara är en grym fotograf och har tagit många underbart vackra bilder på min familj. Hon fotade mig och Freddan inför ett bröllop förra sommaren, den svartvita bilden i högerspalten här längst upp. Kika gärna in på hennes blogg, Mitt vanliga Jag.

Stor kram till Sara och hennes Jimmy.