DIY: schysstaste sittpuffen.

Sittpuffen jag nämnde att jag börjat virka för ett tag sedan är klar. Jag satte mig i solstolen för första  (?!?) gången det här året för bara ett par veckor sedan. Ni ser ju hur blek jag är. Nästan så det risk för snöblindhet. Och då har jag ändå dragit lite i bildredigeringsspakarna för jag åtminstone inte skulle se transparent ut. Som han den där i Sagan om ringen som väser när han pratar och typ alltid varit i underjorden. Vad han nu heter. Ja ni fattar.

Den är virkad med nål Nr.10 (modell stor som f*n) och jag har använt mattrasor av alla möjliga sorter jag fyndat på loppisar för nästan inga pengar alls. Ni vet såna som gamla tanter gör trasmattor av. Elastisk trikå, lakansväv i bomull, nån syntetisk som jag gissar var en gammal klänning, frotté och nåt annat lurvigt. Jag gillar att det är olika strukturer och känsla när man drar handen över den. Och att det är grymt stora maskor. Sen kan man ju variera både färger, formen på puffen (boll eller tillplattad puff) och om man vill virka lite mer mönster. Jag improviserade men ska nog göra en i svartvitt med mormorsrutor. Tror det kan bli fint.

Egentligen är det inte alls många varv och det gick snabbt att göra den vilket är tacksamt för en otålig människa som jag.  Jag gjorde den i två delar som jag  virkade ihop efter att jag lagt in en stor innerkudde som fyllning. Det ska vara lätt att ta isär när man ska tvätta. Snyggt OCH praktsikt!

Lilleman i huset uppskattade den så mycket att han har lagt beslag på den helt genom att bära upp den på sitt rum.

Däremot passar inte den här heller alls in i den övriga inredningen. Som jag sa tidigare efter att jag sytt pastelliga överdrag till barpallarna så har vi väldigt lite pasteller här hemma. Men om jag fortsätter såhär kommer det ju snart att vara övervägande pasteller och då kommer de passa finfint. Jag kör på helt enkelt.

Ha det fint!

Kram-

h.