förvaring för finporslin.

incent har en faiblesse för att duka fint och bjuda på kalas. Repertoaren är minst sagt fantastisk och ibland ganska oväntad. Idag bjöds vi till bords på vardagsrums-
golvet och serverades chokladsmet. Bara det. Inget annat. Jättegott var det såklart. Häromdagen var det en man-tager-vad-man-haver-soppa på trappen gjord på färska råvaror direkt från trädgården. Gräs, löv, sten, vitsippor, pärlhyacinter och, här kommer det oväntade inslaget, räkningar! Genialiskt! Det är ju så man ska göra. Koka soppa på räkningarna och servera i sin allra finaste terrin. Jag trodde jag hörde fel och frågade igen vad det var han hade i soppan men jodå. Han sa räkningar. Undrar vad han menade egentligen. Kan ju knappast menat räkningar i vår vuxna bemärkelse. Kanske siffror. 

Hur som helst har han förvarat sitt tjusiga kinesiska porslin (Made in China ni vet;)) i en skokartong. Knallorange, vilket i och för sig är fint, men med Nike-loggan över hela sidan. Mindre snyggt. Därför klädde jag om den idag i ett tyg jag hittade i stugan. Tyg, spraylim och dymo var vad jag använde mig av. Jag tror tyget kommer från Freddans mormor. Det kändes härligt att barnbarnsbarnet kunde finna glädje i samma tygbit som mormor Ellen en gång i tiden tyckte om. Återbruk at its finest. Dessutom länkades detta vidare genom att porslinslådan får bo i min kära Farmors gamla skånska drängaskåp som jag ärvde. Det skåpet fick nämligen flytta från vardagsrummet in till Vincents igår och nu ryms alla spel, pussel och lite till där.

Vincent, Mormor Ellen och Farmor Greta på en och samma gång.

Jag har kvar det ljusblå hyllpappret som Farmor satte dit för många herrans år sedan. Tycker det är jättefint. Hon hade bra smak. Min underbara Farmor.

Kram-

h.